Tom Hangård Australien

Reseberättelse – Australien


av Tom Hangård


Påbörjade min resa den 1 November 2016 på egna ben från Kävlinge till byn Charlton hos familjen Postlethwaite som jag skulle jobba hos. Jag blev hämtad av en utav mina chefer från gården jag skulle jobba på och när jag kom fram fick ett fantastiskt bemötande av familjen Postlethwaite och hos alla anställda med en gång, som gjorde att man väldigt fort kände sig som hemma. Efter två veckor så kände man sig som hemma överallt på gården såväl som på puben i byn Charlton som jag bodde på under min tid där.


Mina chefer var två bröder som drev gården tillsammans och utöver hade var sitt företag vid sidan av. Trevor hade verkstad där han byggde sina Flatracks, spår renoverare för CTF gårdar samt rättade ut sönderkörda och vridna skärbord till andra bönder samt alla andra möjliga projekt och reparationer. Har sex anställda i fabriken/verkstaden som var heltidsanställda enbart för maskinbyggandet och reparationer av skärborden m.m.


Neale den andra brodern sålde och installerade GPS:er, skötte de mesta med jordbruket eftersom Trevor utvecklat och blivit så stor på sin grej att han inte hann med jordbruket lika mycket längre. Samt att han sålde och organiserade de mesta och höll reda på alla kunderna i verkstaden.


Gården i sig alltså själva jordbruket var ett normalstort jordbruk på ca 2500 hektar och som även körde borta till andra kunder och tröskade och sprutade. Det var vanlig konventionell odling utan bearbetning av jorden så de enda maskinerna de hade var två traktorer, en såmaskin, en självgående spruta och en tröska. Det odlades vete, korn, linser och åkerböner. Väldigt bra skött lantbruk och fin arrondering på marken.


Trösket var väldigt sent i år. Det brukar börja i slutet på Oktober/November men eftersom de har haft en ovanlig kall och blöt vår kom trösket inte igång förrän mitten av December och med mer än det dubbla i avkastning. Allen, Trevor och Neales pappa hade aldrig sett sådana skördar i hela sitt liv i detta område som denna säsongen. Med 6 ton korn per hektar och lika mycket på veten så vägde detta inte upp för de två tidigare åren där de inte fått någon skörd alls.

Säsongen blev lång och tung att bärga in, spannmålsmottagningar stängde för att de inte hade kapacitet till att ta emot mer och inte kunde få iväg dessa mängder från sina mottagningar.


Detta var lösningen när mottagningarna slutade ta emot spannmålen, förvara det i korvar precis som vi gör med hp-massa här hemma, helt tät och skyddad från regn ohyra m.m.


Vi hade fint väder hela trösket och allting flöt på väldigt bra. Där var en del haverier men det går ej att undvika såklart när grejerna går så mycket och så hårt, speciellt med denna tunga belastningen från de tunga grödorna.


En vanlig dag i trösket började vid 8 med lite service, tankning m.m. och sedan vid 10 börjde vi dra igång och sedan stannade inte igen förrän det blev dagg, det blev väldigt många långa dagar på 16-20h per dag. I slutet på trösket gick det itu mer men de kompenserades med att det aldrig blev dagg i heller så jag kunde köra mycket de två sista veckorna. Trösket rundades av i slutet på februari så det blev lite drygt 10 veckor vilket är 4 veckor mer än vanligt här på denna gården.

Jag har lärt mig massor på denna resa inom alla möjliga områden, språk, kultur, arbetssätt, tankesätt. Även lärt känna massa nytt folk och vänner för livet!