Den 5 oktober 2016 begav jag och Arvid Göransson till Kastrups flygplats för att resa till Australien. Vi kom på flyget mot Dubai och sedan vidare mot Adelaide. Väl framme så skulle vi tillbringa några dagar i staden innan vi med buss tog oss vidare ner mot Meninge den 10 oktober gick bussen. Där blev vi upplockade av en vän till Brad Fischer som vi skulle praktisera hos. När vi kom fram till gården så tog Brad med oss på en rund tur för att visa oss runt han berättade att han drev en mjölkgård på ca 2000 ha med 520 mjölkkor för ögonblicket men med det nybyggda stallet skulle han upp i 600 mjölkkor. Den 11 oktober började vi praktiken och hade sysslor som att mixa foder till korna, stängselarbete, och allmänna gårdssysslor. Då stallet var en kompostbädd så kultiverade det och frästes med en jordfräs detta för att få komposten att torka så att korna inte skulle få infektioner i juvren, mastit och hålla sig rena. Rätt snart efter att vi anlände till gården började de med att slå havre till helsäde. Vi skulle sedan vända det då det togs in tort. Vi skickades även över till Brads bror Rhys Fischer för att hjälpa honom då han hade ett stort projekt med att dra en vatten ledning till sin mark. Den skulle försörja alla hans köttdjur med vatten. Annars gick dom då på ``kommunalt´´ vatten som skulle vara ca 4 ggr dyrare än vad vattnet genom den nya vattenledningen var. Andra saker vi gjorde hos Rhys var att hjälpa till att ringvälta viket man gjorde ca var tionde år då det aldrig fryser kommer stenen inte upp förutom när man sår och lusern håller sig bra i avkastning i upp till 24 år om den sköts rätt. Efter att vi hade kört in balarna ifrån Brad så fick vi påbörja samma visa hos Rhys med att stänga och hämta hem de pressade balarna. Det blev lite drygt 2000 balar med helsäde hos Brad och ca hälften hos Rhys. Stängsling var också ett jobb man la ner mycket tid på. Det var något vi fick göra mycket av hos både Brad och Rhys. Man använder gedigna trä stockar för att stängslen ska hålla i 30 år. Hos Brad var vi även med när han tog in lusern ensilage och lusern hö.
Stallet var väldigt öppet och saknade väggar förutom några betongväggar på ca 1,5 m för att hålla kompostbädden inne. Stallet var uppdelat i två grupper med ett foderbord i mitten. Vid foderbordet var det betong där korna skulle stå. Och bakom de vid ytterdelen av stallet kom kompostbäddarna. Betongdelen sköljdes med vatten för att hållas ren. Vattnet samlades då i en brunn för att pumpas upp mot en separator som tryckte ut det torra materialet. Vattnet gick sedan vidare till den första av två dammar där det fick ligga och vila vilket gjorde att mer skit åkte till botten och lämnade renare vatten som pumpades till nästa damm. Där det gjordes bered för att pumpas ut till dem tankarna som sköljer rent stallet och på så sätt återanvändas. För att förebygga att alltför mycket skit hamnar i dammarna så de slammar igen så pumpar man hela tiden ut lite av vattnet från damm två på fälten via bevattningssystemet för att kunna fylla på med rent sjövatten.
Föreningen Svalöfs lantmannaskolas målsmän
sedan 1940
