Björn Beronius minnesfond, från 28 april 1960

Björn Beronius, född år 1938 på Häringe Säteri i Södertörn. Han var elev vid skolans vinterkurs 1959-1960 men blev under vårterminen 1960 så sjuk att han var tvungen att avbryta sina studier. Han blev successivt sämre och gick bort samma år. Före sin död bad han sina föräldrar att föreslå dem, som ville pryda hans bår med blommor, att istället sända medel till skolan för premieutdelning. Björn Beronius var mycket intresserad av lantbruksmaskiner och han ville därför att premier i första hand skulle gå till dem som hade samma intresse.

Den ursprungliga donation utökades 2015 då Svalövs lantbruksklubb avvecklades och klubben valde då att donera sina kvarvarande tillgångar på 17.303:- till fonden.

För fonden gäller att högst 75 % av avkastningen skall tilldelas elev vid någon av skolans huvudkurser. ”Elev… skall äga goda karaktärsegenskaper samt ha ådagalagt stort intresse för jordbruksnäringen och visat sig äga särskilt goda insikter i maskiners användning och skötsel”.

Bonde Bondessons donation, från 27 oktober 1943

Bonde Bondeson är son till Per Bondesson och föddes i Svalöv 1870. Han blev civilingenjör vid Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm 1894. Under sin fars sjukdom började han verka vid familjeföretaget och han brukade Östra Carlsnäs gård, Skrävlinge, 1898. Hans stora samhällsintresse och kunnighet gjorde att han fick platser i ett flertal styrelser. Han var bland annat ordförande i Fridhems folkhögskolas och Svalöfs lantmannaskolas styrelser 1898-1942. Bonde Bondeson var ledamot av riksdagens första kammare 1914-1918 och Riddare av Vasorden och Nordstjärneorden. Bonde Bondesson dog 1958.

”Som praktisk lantman och även med erfarenhet från min verksamhet på andra områden, har jag fått en allt starkare uppfattning om nödvändigheten av höjandet av vår lantmannaungdoms utbildning och skicklighet för att kunna motsvara de krav, som i dessa tider ställas på utövarne av landets modernäring, jordens brukande." Donationen skulle ursprungligen befrämja utvecklingen av skolan och särskilt tillgodose utrustningen av ”lantmannaskolebyggnaden”, som var under uppförande vid tiden för donationen. 1939 ändrades förutsättningarna då lantmannaskolan togs över av Svalövs lantmannaskolas målsmansförening och därvid ändrades statuterna 1943. Premium utdelas till elev från det område, för vilket lantmannaskolan i första hand tillkommit.

Per Bondessons fond, från 10 december 1913

Per Bondeson föddes i Svalöv 1843 och var en stor företagare, entreprenör och samhällsmedborgare. 1866 övertog han faderns jordbruk och 1876 började han där bedriva mejerirörelse, som med tiden blev en av Sveriges största. Han ägande sig även med framgång åt avel och uppfödning av häst, kor och svin. 1899 skapade han familjeföretaget Per Bondesons Landtbruksaktiebolag. Företaget blev vida känt, särskilt som avelscentrum för den stora engelska svinrasen (yorkshire) och för att dess mejeri lyckades hålla en utsökt hög kvalitet på sina produkter, trots att det låg ”vägg i vägg” med stallarna.

Bondeson tog initiativet och medverkade vid tillkomsten av ortens sparbank. Han var ledamot i styrelserna för Billesholms järnväg, Skånska lantmännen, Sverige Utsädesförening m.fl. verksamheter. Per Bondeson var kommendör av Vasaorden och Riddare av Dannebrogen. Han var även riksdagsman och ledamot av första kammaren 1892–1907, invald i Malmöhus läns valkrets. 1896–1902 var han suppleant i Lagutskottet och 1903 suppleant i Bankoutskottet, där han 1904–1907 var ordinarie ledamot. Han dog 1921 och är begravd på Svalövs kyrkogård.

Till sin 70-års dag, 1913, funderade Per på den utveckling som skett de senaste 50 åren och hur dagens ungdomar skulle klara av att använda gånga tiders redskap. Han ville göra en insamling som var tänkt som finansiering av ett Jordbrukshistoriskt Museum i Svalöv. Det har tyvärr aldrig blivit av och stipendier ska då i stället delas ut till elever vid skolan.

Sigrid och Lennart Bondessons fond, från 3 januari 1958

Lennart Bondeson föddes i Svalöv 1881 och var son till Per Bondesson och bror till Bonde. Hans hustru Sigrid föddes i Fjärestad 1884. Lennart blev agronom 1905 och var VD vid Per Bondesons Landtbruks AB 1921-1957. Han lade ned ett stort arbete på svinavelns främjande, främst på att öka fläskets kvalitet med avsikt att kunna exportera svenskt fläskkött. Hans framavlade svinstam av ”stora vita engelska” rasen rönte internationell uppmärksamhet.

Lennart Bondeson hade många samhällsuppdrag inom Svalövs kommun och Malmöhus läns landsting. Han var också styrelseledamot i många av bygdens föreningar och företag och han var ledamot av riksdagens första kammare 1939-1947. Lennart Bondeson var Riddare av Vasaorden och Nordstjärneorden, Kommendör av Finlands Lejons Orden och Riddare av Dannebrogen. Lennart dog 1970 och Sigrid dog i Svalöv 1964.

”Stipendier skall utdelas till elever inom lantmannaskolans huvudkurser och företräde har de som utmärkt sig inom husdjurslära, speciellt svinskötsel, eller till den som tänker studera vidare inom jordbruket”.

Svalöfs Lantmannaskolas Elevförbund

Den 29 september 1934 bildades Svalöfs Lantmannaskolas Elevförbund för att verka för sammanhållning mellan skolans forna elever inbördes. Syftet var också att bevara och stärka sambandet mellan skolan och dess forna elever, att stödja skolan och verka för dess fortsatta utveckling samt att genom föredrag, överläggningar och publikationer vidmakthålla och förkovra medlemmarnas yrkeskunskap. 2001 beslöts att Elevförbundet skulle upphöra och att dess tillgångar skulle samlas i en stiftelse. ”Premier/stipendier skall i första hand ges till därav förtjänt elev som utifrån sina förutsättningar uppnått goda studieresultat, visat god kamratanda eller utfört ett förtjänstfullt arbete inom elevkåren”

Gustaf Eliassons stipendiefond, från 16 maj 1987

Gustaf Eliasson föddes i Årstads socken i Halland 1887. Han var elev vid Hallands läns folkhög- och lantmannaskola 1894-96 och blev agronom vid Ultuna 1906 och samma år lärare vid Fridhems lantmannaskola i Svalöv, som då var en underavdelning till Fridhems folkhögskola. Vid lantmannaskolan, som sedan starten 1899 haft en 5 månaders vinterkurs, inrättades år 1916 en 9 månaders kurs. Det gjorde att elevantalet ökade och man behövde bygga nytt och en arkitekttävling utlystes, tävlingen blir en stor succé, hela 84 bidrag kommer in. Arkitekt Leon Nilsson fick i uppdrag att rita huvudbyggnaden och för att få fram riskvilligt kapital besökte Gustaf Eliasson lantbrukare och andra av jordbruk intresserade för att be dem teckna andelar á 100 kronor. Dessa resor gav en grundplåt om 380 000 kronor och byggnationen började 1919 och 1921 invigdes byggnaden som än idag är skolans huvudbyggnad. 1926 blev Gustaf Eliasson lantmannaskolans rektor och han gick i pension år 1943 efter 37 år vid skolan. Som exempel på Gustaf Eliassons stora vidsynthet kan nämnas att han tog initiativet till skolans elevförbund, de lokala försöksringarna för växtodling och Svalövsortens bokföringsförening. Med stort engagemang ledde och deltog han i ett flertal ideella föreningar i Svalövstrakten. Efter Gustaf Eliassons död 1949 ville Elevförbundet visa sin tacksamhet genom att bland tidigare elever samla in medel till hans gravvård. Men Gustaf Eliasson ville bara ha ett träkors på sin grav, varför resterande medel blev ”Gustaf Eliassons stipendiefond”. Träkorset står på graven strax söder om Svalöv kyrkas långskepp.

Premier eller stipendier ska delas ut till flitiga och intresserade elever. Medel kan även användas för att berika skolans bibliotek inom framför allt allmänkulturella ämnen.

Hugo Emanuelsons fond, från mars 1981

Hugo Emanuelson föddes i Tämta socken i Västergötland 1915. Efter jordbrukspraktik genomgick han Svalöfs Lantmannaskolas längre kurs 1936-37 och forstsatte sedan studierna vid Kungliga Lanbrukshögskolan och blev agronom 1948. Under studietiden var han både assistent vid högskolans institution för utfodringslära och lärare vid Umeå lantmannaskola. 1949 återvände han till Svalöv som lärare. Vid sidan av det var han även utfodringsrådgivare vid Sydvästra Skånes seminförening och Skånska lantmännen. Åren 1956-1980 var han rektor för skolan och under denna tid utvecklades skolan kraftigt; kursutbudet vidgades, Söderhus byggdes likasom även maskinstationsbyggnaderna vid skoljordbruket, vars areal också ökade väsentligt. Hugo Emanuelson hann också med att göra stora insatser för hembygdskulturen. Han var under 12 år sekreterare och sedan under 28 år ordförande i Rönneberga härads hembygdsförening.
Innan han avslutade sin tjänst vid skolan samlade Målsmansföreningen och Elevförbundet in medel för att skapa en stipendiefond. ”Medel ska utdelas till förtjänta elever som antingen visat skicklighet inom praktisk husdjursskötsel”.

Jöns Peter Gunnarssons fond, från 27 november 1929

Jöns Peter Gunnarsson föddes i Ränneslöv i Halland 1859 och var bosatt i Göteborg. Jöns Peter Gunnarsson, som var prästvigd, blev år 1897 föreståndare för Fridhems folkhögskola. Hans entusiasm och hans förmåga stimulerade dem som bestämde, gjorde att hans korta tid som skolans föreståndare 1897-1908, blev en tid för utveckling. Han insåg vikten av elevernas behov av gymnastik och gymnastiksalen ”Lings minne”, som invigdes 1899, tillkom på hans initiativ. Som ytterligare exempel på Jöns Peters framsynthet kan nämnas att han i redogörelsen för verksamhetsåret 1900-1901 tar upp frågan om att skaffa ett skoljordbruk. Jöns Peter Gunnarsson lämnade år 1908 skolan för att bli regementspastor i Göteborg och var Riddare av Vasaorden.
Vid sin död 1931 testamenterade Jöns Peter 10.000 kronor som stipendium till ”institutionens lärjungar som därav gjort sig förtjänta”

Olof Johanssons stiftelse, från 11 november 1996

Olof Johansson föddes i Stävie socken 1942. Han avled efter en kortare tids sjukdom och var vid sin död 1996 inspektor vid Svalövs lantbruksskolas jordbruk. Olof Johansson arbetade efter sin lantmästarexamen 1967 bland annat som chef vid Lantmännens spannmålsanläggning vid Mälarhamnen Kalmarsand, Bålstad. År 1971 började han sin 25-åriga tjänst som inspektor vid skoljordbruket. Det är många elever som med glädje minns den praktiska utbildning de fått under Olof Johanssons engagerande ledning av arbetet och undervisningen vid skoljordbruket. Olof var noggrann och ordningsam, ställde höga krav på medarbetare men mest på sig själv. Han vidareutvecklade skoljordbruket så det blev ännu mer anpassat för elever och lärande. I samband med hans död skrev rektor Kjell Eliasson ”Vi på skolan har förlorat en vän och arbetskamrat. Vi är många som kommer sakna Olof. Han var ödmjuk, öppen, glad och positiv. Vi kunde alltid lite på Olof”
Premium eller stipendium ska tilldelas gymnasieelev som visat särskilt intresse för praktisk växtodling.

Sigfrid Larssons stipendiefond

Sigfrid Larsson föddes i Borlunda socken, Malmöhus län 1894 och var elev vid Svalöv 1913-14. Agronomexamen 1917. Han var lärare i Svalöv 1919-1943 och rektor 1943-1956. Ledamot av riksdagens första kammare från 1953. Ledamot av Kungl. Skogs- och lantbruksakademien. Författare till böcker i bland annat husdjursskötsel.

Det finns ingen stiftelseurkund, endast en text från skolans rektor Sven-Olof att ”Sigfrid Larsson har till mig sagt, att han har fullt förtroende både för Styrelsen för Föreningen Svalövs lantmannaskolas målsmän och för kollegiet vid lantbruksskolan i Svalöv. Donatorn menade att han därför inte hade någon anledning att binda den framtida förvaltningen av fonden ”

Harald Melchert premiefond, från den 8 september 1960 

Harald Melchert föddes i Gamleby, Småland 1894. Han blev agronom vid Alnarp 1925 och började som lärare vid lantmannaskolan 1927 inom ämnet jordbrukslära. Under kriget tog Statens livsmedelskommission Harald Melcherts stora kunnighet i anspråk och han var mellan 1943 och 1945 byråchef för växtodlingsområdet. Vid sidan om sin lärartjänst var Harald Melchert under åren 1928-1947 försöksledare inom växtodling samt sekreterare och kassör i Centralstyrelsen för Malmöhus läns försöksringar 1948 blev han förvaltare och försöksledare vid Brinkagården – Margarinbolagets försöksgård för oljeväxtodling. Efter en mer än trettioårig lärargärning pensionerades han år 1960 och då bildades Harald Melcherts premiefond av Föreningen Brinkagården u.p.a. som skulle dela ut premier ”till högst två välförtjänta elever i någon av skolans huvudkurser”. Vid Harald Melchert död 1962 förärades fonden med ytterligare medel då han istället för blommor till båren önskade bidrag till fonden. Totalt bidrog 183 personer, familjer och företag till fonden.

Johannes Nilssons stipendiefond, från 14 september 1964

Johannes Nilsson föddes 1874 i Torrlösa och han var elev vid Svalöfs lantmannaskolas vinterkurs 1900-1901. Han överlämnade i samband med sin 90-årsdag fonden till skolan. Under sin verksamhet som lantbrukstjänsteman sysslade Johannes Nilsson mycket med bokföring som han hade stort intresse för och vill att premium delas ut till ”elev som visat goda kunskaper i och stort intresse för bokföring och ekonomi”. Johannes dog i Svalöv 1969.

Åke Pehrssons stipendiefond, från 22 juli 1985

Åke Pehrsson föddes i Fleninge 1910 och var elev vid skolans längre kurs 1928-1929. År 1939 kom han till Böketofta gård, Kågeröd som jordbruksarrendator och övertog gården som ägare 1946. Som framsynt skogsbrukare såg han tidigt sin dubbla roll, både som företagare och skogsbrukare. Åke Pehrsson blev tidigt ledamot i styrelsen för Svalöfs lantmannaskolas målsmän och mellan 1956 och 1980 var han styrelsens ordförande. Det var inte bara i Målsmansföreningen man såg Åke Pehrssons omdöme och arbetsförmåga. Han var förtroendeman i både Kågeröds kommun och församling, huvudman i Svalöfs m.fl. socknars sparbank och ledamot i Skaneks och Länsförsäkringars styrelse. Stipendiefonden byggdes upp genom att Åke Pehrsson avstod från sina styrelsearvoden.

Ingen urkund finns för fonden då Åke Pehrsson ansåg det vanskligt att i för lång tid framöver binda beslut kring fonden. Dock finns det stadgar rörande fonden av vilka framgår att premie eller stipendium skall delas ut ”till elev, som visat framstående studieresultat i läroämnet växodlingslära.” Åke Pehrsson dog i Helsingborg 1988.

Gustav Sundelins fond

Gustav Sundelin levde mellan 1889-1952. Han blev agronom 1913 och fil. lic. 1932. Han hade sin verksamhet inom jordbruksforskningens område, var anställd hos Sveriges Utsädesförening 1913-1927 och föreståndare för Centralanstalten för jordbruksväsendet, avdelningen för jordbruk och växtodling 1927-1936. Efter 1936 var han professor och chef för Lantbrukshögskolans jordbruksförsöksanstalt. Han var ledamot av Kungliga Skogs- och Lantbruksakademin. Gustav Sundelins anknytning till Svalöfs lantmannaskola låg på det personliga planet eftersom en av hans nära vänner var skolans rektor Gustaf Eliasson.
Någon urkund till fonden finns inte men vid ett lärarmöte på skolan strax före Gustav Sundelins bortgång, nämnde dåvarande rektor Sigfrid Larsson att Gustav Sundelin hade sagt att ”man må tänka på Gustafs skola i stället för att pryda båren med blommor”.